vitherdehund

Idag kom pappren med info om lydnadsprovet som vi är anmälda till 6.6. Nu börjar jag inse vad jag faktist har ställt till med. Tävla i lydnad! Shit vad spännande det kommer att bli. Dessutom är det en manlig domare och det gör det hela väldigt svårt för Akira. Om hon alls klarar av det.

Bara vi slipper förbi tillgänglighetsmomentet tror jag att vi ska klara av det någorlunda bra.


Jag håller på och gör en ny hemsida åt Akira som jag snart kommer att avslöja adressen till här i bloggen. Det är därför som bloggen ser så tråkigt ut som möjligt också så att den ska passa in i hemsidan. :D

Här är filmen från träningstävlingen i agility. Den innehåler också lite annat skoj (speciellt i slutet). Det är ett måste att ha på ljudet när sista klippet kommer.

http://www.youtube.com/watch?v=w1tOFfeISvQ

Idag har vi som sagt varit på träningstävlingar i både Agility och Rallylydnad hos Johanna Rosendahl i Norrnäs. Agilityn började kl. 14 och det blev lite brottom för mig att hinna få ut Akira ur bilen när jag mittiallt märkte att första ekipaget redan hade startat. Vi var fem stycken som skulle starta i nybörjaragilityn och vi var fjärde.

Akira betedde sig som en rabiessmittad hyena när hon kom ur bilen och kunde inte riktigt lugna ner sig. Det stod en hane bredvid oss som Akira nödvändigtvis skulle hälsa på och det blev ju inte bättre av att jag inte lät henne göra det. Efter mycket belönande för kontakt lugnade hon ner sig precis lagom till att vi skulle in på banan.

Eftersom vi deltog i nybörjaragilityklassen användes endast hopphinder,tunneln, bommen och A-hindret, men jag tyckte att hindrena kom väldigt snabbt efter varandra och på vissa ställen var det lite knepiga svängar, så det var nog lite spännande att se hur det skulle gå.

Allt gick sist och slutligen jättebra. Akira tog 5 kontaktfält av 6 så jag är mer än nöjd. Vi fick första plats med tiden 33 sekunder och 4 fel. Jag vågade ha henne på höger sida nästan hela banan tills jag vågade mig på ett framförbyte (som jag tror det heter) och körde resten av banan med Akira på vänster sida. Finemang! :D

Rallylydnaden började kl 17 så Ida och jag hann på en pizza däremellan. Ida skulle nämnligen delta med Molly också i rallylydnaden. Akira höll fantastisk kontakt hela rallylydnadsbanan förutom i slutet där hon bara måste nosa på en skylt.

Det förekom vissa knepiga saker vi skulle göra som vi inte alls har gjort annars när vi har tränat vanlig lydnad. Bra gick det i alla fall och vi fick 96 poäng sammanlagt (dvs 4 minuspoäng). Ida och Molly fick precis samma poäng så vi fick en delad förstaplats. Det tyckte vi bara var bra så att så många som möjligt skulle få ett pris. :)

Ida filmade vår Agilityprestation och lite av rallylydnaden, får se om jag kan ladda upp någon liten film från det sen.

I torsdags debuterade Ida ovch Molly i lydnadsklass 1 i Kauhajoki. Det gick jättebra för dem och de fick ett slutresultat på 150 poäng. Jag var med som åskådare och filmade när Ida och Molly var in på plan.

Jag blev riktigt tävlingssugen när jag såg alla andra som tävlade och hur bra domare Tiina Heino var. Det var roligt att se hur otroligt duktiga ekipage det fanns i elitklassen också. Jag blev mycket imponerad av några Belgiska Vallhundar som deltog. Vackra duktiga hundar! :)

Jag insåg att det fanns vissa saker som jag borde träna på extra mycket tills vår start i lydnads 1:an.

1. Sättet man hamnar att belöna på när man tävlar. Dvs. jag ska försöka få Akira att tycka mycket mer om lek utan leksak, när man bara buffar och klappar om hunden alltså.
   
   Jag testade detta igår och Akira blev inte alls motiverad av att bli belönad på detta vis. När jag jämförde med hur otroligt glada Groenendaelarna blev i elitklassen när deras förare gjorde på samma sätt gick det inte alls att jämföra.
   
   Vi ska alltså bygga mer värde i leken utan leksak!
   
   
2. Inkallning med störning
   
   Det fanns barn, hundar och korvförsäljare väldigt nära gränsen till "tävlingsplan" och det måste Akira klara av sen när det gäller. ;)
   
   
3. Signalkontroll på ställande och läggande under gång. Så att hon gör rätt oavsett ordningsföljden på momenten.

Usch vad spännande det kommer att bli sen när vi ska tävla. Förhoppningsvis blir det så snart som möjligt, måste bara komma ihåg och anmäla mig.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Vi har också anmält oss till träningstävling i både Agility och Rallylydnad nu på Söndag.

Somliga kanske undrar om vi har tappat allt förstånd, speciellt med tanke på att vi anmält oss till Agility. Men icke, alla hjärnceller sitter faktist kvar.

Jag tänkte som så igår när vi var och tränade på Johanna Rosendahls agilityhinder, där sedan tävlingarna kommer att hållas, att OM Akira går över bommen och A-hindret frivilligt några gånger så anmäler jag mig och så blev det. Dom skulle varken ha med ringen, slalom eller vippbrädan så riktigt svårt blir det ju inte.
Jag tror att man kan räkna de gånger vi tränat Agility på två händer, så i bästa fall klarar vi oss igenom banan med livet i behåll. :)

Med tanke på rallylydnaden borde vi ha lite bättre förutsättningar i alla fall. Får se hur det går... :)

Bloggen ser ut som den gjorde i början nu p.g.a. att jag tryckte på en länk och då POFF blev den grön och ful igen. Nåja, jag reder upp den igen sen någongång. Nu ska vi iväg och träna.

På sistone har jag introducerat cykeln för Akira. Vi har lånat Idas cykel några gånger, eftersom hon har en springer (en sån där metallsak som är fastmonterad vid bakhjulet och som man kopplar fast hunden i). Sen har vi också testat lite med min egen cykel.

Hon drar på i selen ganska bra när hon är kopplad till springern. Då jag däremot har kopplet i handen och hon är kopplad till halsbandet så drar hon inte alls, utan springer lugnt och bra bredvid cykeln. Frågan är vad som är bättre då? Det är ju helt klart farligare när jag inte använder springer. Borde jag köpa en springer och träna mer på den isåfall?

Nu när hon måste vara hemma ensam många timmar om dagen är det skönt att ha något som hon faktist blir trött av. Så jag brukar stiga upp lite tidigare så jag hinner gå först en rastningsrunda som på samma gång blir en uppvärmningsrunda, sen blir det lite cyklande och slutligen en kort runda till fots igen för att kyla av henne långsamt. Jag känner mig som en duktig matte! :)

Ikväll började jag ladda upp Akiras trötthet tills imorgon när hon måste vara 8 timmar ensam. Hon har endast varit ensam så lång tid i Vasa förr så det blir första gången i Närpes nu och jag vill att det ska gå bra. Kent ska åka hem på lunchen och rasta henne och ge henne ett märgben att tugga på så det går säkert bra.

Ikväll så gick vi hemifrån till Niklas hus i Norra Näsby/Södra Y-mark (vet inte riktigt var gränsen går) och där hade Ida gjort ett spår åt Akira och ett åt Molly på en harvad åker.

Det var andra gången i hela Akiras liv som hon följt ett spår som någon annan än jag har gjort och andra gången i år som hon spårade. Jag tyckte ändå att det gick ganska bra. Hon hittade spåret och försökte följa det så gott det gick men med en viss saknad av driv och engagemang hade hon. Ida hade placerat ut tre högar med kattmatstorrfoder längs spåret och Akira nosade endast på de två första när hon gick förbi dem. Den sista däremot åt hon upp. Hon vinglade lite och lyfte huvudet ibland men hon följde ju faktist spåret så jag är väldigt nöjd.

Sen fick jag skjuts hem med Ida så jag behövde inte gå hem. :)

Vi har varit en hel del på sommarstugan nu när det har varit så varmt och vacker väder. Här är lite bilder från det: