vitherdehund

Hyvä runko. Siisti nuoren koiran pää. Hyvä ylälinja.
Liikkuu vakaasti (?). Hieno takaosa. Valitettavasti liian arka eikä
laske lähelle.

Det där var domaren, Rainer Vuorinens, kritik. Akira har inte haft en manlig domare på ett tag nu så det var ju lite spännande att se hur det skulle gå. Tyvärr gick det inte alls bra. Vi blev "hylätty" pga att Akira var rädd för honom och försökte slippa ifrån honom.

Hon skällde inte åt honom eller nåt sådant som tur var, men det var ju synd iallafall eftersom vi ändå fick så bra kritik så att det skulle ha kunnat gå riktigt bra om hon inte skulle ha varit så rädd. Nu blir det att träna mer hantering, woho.

- - - - - - - - - - - - - - - - -

Jag var just ut på en liten kort promenad med Akira och hon var mycket mer rädd för saker än vad hon brukar. Hon hoppade till 4 gånger under promenaden för saker vi har gått förbi 1000 gånger förr. Sen också när vi skulle gå in hoppade hon till för att kopplet tog i ryggen på henne, haha. :D Det beror säkert på att hon löper eller så har hon kommit in i nån sen spökålder. :)

- - - - - - - - - - - - - - - - -

En sak till måste jag bara tillägga... Imorse när jag vaknade lite efter 7 och började knega mig ur sängen så steg Kent upp samtidigt, fast han skulle ha fått sova länge än, och då började han göra bacon & ägg frukost till mig. Han som inte ens äter nåt om morgnarna. Jag måste bara ha världens bästa sambo! :D

Här är allt jag ser på "bedömningspappret" som Akira fick i Tammerfors:


Erittäin nuorekas, vielä ilmavan (?) ja siron vaiku antava narttu.
Turhan hajuvalpaiset käpälät ja vielä niukka eturinta.
Pää saa kokonaisuudessaan voimistua, kuono on silmien aita (??) vielä täyttymätön.
Melko vaaleat silmät ja pitkät korvat. Hyvät takakulmaukset ja kiinteä ylälinja.
Niukat (?) takakulmaukset. Saisi liikkua ulottuvammalla sivuaskeleella ja
kantaa itsensä paremmin. Hyväksyttävä häntä liikkeessä.
Etuliikkeidu (?) tulee kiinteytyjä. Tarvitsee aikaa.


Tyvärr kunde jag inte ladda upp själva pappret eftersom texten blev så otydlig när jag förminskade det och det var ju ganska mycket jag inte förstod av texten som ni ser. Men det är ju alltid något! :)

Akira betedde sig jättebra medan vi väntade på att få gå in i ringen och likaså när vi var i ringen. Hon stod så fint och satte sig inte ner en enda gång. Domaren var väldigt noggrann och tittade länge på varje hund så det blev för Akira att hålla ut ett tag. Domaren kollade faktist tänderna själv på Akira, fast det har blivit bestämt att dom inte ska göra det. Tydligen får dom ändå göra lite som dom vill. Tandkollningen gick JÄTTEBRA. Fast domaren tog ett ordentligt tag runt nosen på henne så att hennes hand t.o.m. kom lite över ögonen så fann sig Akira i det som om hon inte har gjort något annat i hela sitt liv. Hon tog inte ett enda steg ifrån domaren. :) Akira har verkligen blivit mer själsäker med såntdär, åtminstone inomhus.

Resultatet sen blev inte så lyckat, det slutade med en fjärdeplats i vår klass men jag är ändå väldigt nöjd. :) Jag har nog bedömningspappret här men det är lite svårt att se vad det står på vissa (rättare sagt ganska många) ställen. Om jag kommer ihåg ska jag ta med pappret till Vasa och scanna in det där så får ni tyda själva. :D Huvudsakligen så stod det att hon behöver bli lite kraftigare och växa till sig lite.

Detta var vår tredje utställning och vi har kanske varit på 3-4 Match Shower, så det är kul när det faktist ger resultat. Eftersom Vit Herdehund är en grymt osäker och nervös ras i sig känns det bra att vi faktist har kommit så pass långt som vi har gjort. Om man tänker på vår första match show där jag var tvungen att hålla handen full med godis framför henne så att hon inte skulle rusa iväg vettskrämd när domaren kom fram och jämför med nu, när jag kände att hon var så säker och lugn att jag inte ens behövde ta upp godis ur fickan, så är det kul att man ser hur tydligt hon har utvecklats. Vårt stora mål med tillgänglighet, som det kallas, är nu att hon även ska tillåta okända människor utomhus att få hantera henne.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Igårkväll lekte jag med ett program Kent hade på datorn och mixtrade ihop lite, med musik, från valpträffen i somras. Kvalitén är väldigt dålig men man ser ju ändå det viktigaste ;)

http://www.youtube.com/watch?v=_GI8p3IeWCQ

Nu har jag anmält Akira till utställningen i Tammerfors (15-16.3) och Vasa (26-27.4). I Tammerfors går Vit Herdehund på Lördag 15.3 och i Vasa går hon på Söndag 27.4.

I Tammerfors är Elena Ruskovaara domare och i Vasa Sonny Ström från Sverige.

Usch vad det kommer att bli spännande. :( :)

Nu har jag och Akira just kommit hem från utställningen i Åbo. Vi var dit med Jessica och hennes mudi Nikki, samt Anna som var med för att se hur en utställning går till. Akira och Nikki skötte sig jättefint och var lugna fast det vimlade av andra hundar och barn på varenda kvadratmeter.

I ringen hade jag lite problem att visa tänderna på Akira. Man måste alltså fr.o.m. år 2008 visa tänderna själv på hunden man ställer ut. Det största problemet jag hade var väl mitt hår som var i vägen. Jag måste verkligen ha håret upplagt nästa gång.:D Jag fick dessutom ett tips att jag skulle springa liiiite snabbare själv nästa gång så att hennes gång blir bättre.

Akira fick ändå ganska bra bedömning av domaren Marja Talvitie. Det märktes verkligen att hon har haft mycket mer erfaranhet av att bedöma rasen än vad Harto Stockmari, domaren i Seinäjoki, hade. Hon gjorde en mycket mer detaljerad bedömning och den där arvostelulomake var verkligen intressant att läsa efteråt. :)
Här är den:

Mittasuhteiltaan hyvä, kokoonsa nähden kevytluustoinen.
Kevyt alaleuka. Hyvä pigmentti. Hieman kookkaat korvat.
Likkuu hieman ahtaasti takaa, muuten ok.
Oikea karvanlaatu, pohjavilla puuttuu.

De var 3 tikar på plats i junior klassen, varav Akira och en till fick rött band. De två gick sen emot varann och Akira fick första plats. :) Om jag fattat det här rätt nu så blev inte Akira bästa tik eftersom hon endast fick rött band och inte rosa. Akira fick alltså bedömningen EH = Erittäin Hyvä. Jag är jättestolt över Akira faktist. Bra gick det och vi är väldigt nöjda. Får se hur det går på vår nästa utställning. :)

Två av Akiras bröder var också där och det var roligt att se hur dom hade utvecklats till riktiga hanhundar. Jimi och Lobo såg väldigt annorluna ut jämfört med hur jag mindes dem från valpträffen. Jimi fick bedömningen Erimomainen. Grattis Jimi! :) Det var Waroggi Neelam som blev bästa hanhund och han hade samma ägare som Jimi.

Vi träffade också Akiras uppfödare Hannele. Det var jättekul att träffa henne igen och det tyckte nog Akira också som nästan hoppade upp i famnen på henne genast. Det var bra att jag fick träna på min finska också. Behövs verkligen. :)

Akira har redan gått och lagt sig och jag funderar på att göra det samma nu. God natt!

Nu har jag Akira anmäld till utställningen i Åbo 26 - 27.1. Hon får delta i juniorklassen den här gången. Det blir spännande. :) Domaren hette Marja Talvitie och är alltså en kvinna. Bra det då Akira haft mest erfarenhet av kvinnliga domare från alla match shower vi varit på.

Följande utställning efter Åbo blir i Vasa 26 - 27.4, där det var en svensk manlig domare - Sonny Ström - för Vit Herdehund. Lyckligtvis fick inte VH:n samma domare som ifjol i Vasa. Jag tyckte inte alls om honom.

Sen, möjligtvis, blir det Tuuri 6 - 7.6 också, med Jaana Hartus som domare.

Imorse kl 9 åkte vi iväg till Seinäjoki. Mina föräldrar följde med för att shoppa eventuell bokhylla. Vi var framme lite efter 10 och Akira och jag hoppade av vid Seinäjoki Areena. Vi kom riktigt passligt in för att se några av mina favoriter, nämnligen de Belgiska Vallhundarna Tervueren och Groenendael. Såg också skymt av någon Lancashire Heeler som jag är smygförtjust i. :)

Kl. 11:45 gick vi till ring 12 där Vit Herdehund skulle ställas. Det visade sig att även Akiras syster Cindy skulle delta i valpklassen. Fastän dom är syskon så ser dom väldigt olika ut, så det skulle bli spännande att se hur domaren bedömde. Det var alltså bara Cindy och Akira i valpklassen.

Lite över tolv blev våra numror uppropade, jag som inte ens hade lagt på utställningskopplet på Akira fick lite brottom. När vi väl stod i ringen hade jag inte fått upp något godis ur fickan ännu då jag såg att domaren, Harto Stockmari, var påvåg mot oss som var först. Jag fick precis upp en liten köttbullsbit  ur fickan när Harto var framme hos oss. Biten lade jag framför nosen på Akira som genast riktade uppmärksamheten ifrån domaren mot min hand. Harto fick känna på henne och t.o.m. titta på tänderna!! Vi sprang något varv medan domaren tittade också innan jag ställde Akira i någorlunda position framför domarbordet där det skrevs flitigt om Akira. Sen blev det Cindys tur. Hon stod bättre stilla och hade också mer erfarenhet av utställningar där hon hade fått ganska bra placering. Så jag gissade ju att hon skulle vinna.

När domaren var klar med Cindy fick vi springa två varv till tillsammans innan han visade OSS till första plats! Jösses om jag inte blev förvånad. Domarens sekreterare kom med våra pris; Akira fick KP (hederspris) och blev därmed ROP Pentu (bäst i ras-valp)! :):)

Om jag lyckats tyda hennes "bedömningspapper" rätt så står det:



Utöver detta hade inte Akira ett enda pip, gnäll eller skäll under HELA tiden inomhus i Arenan. :)



Här är Akiras pris:

Igår var det Match Show i Kvevlax. Vi åkte dit med Jessica och Nikki i min bil.

Det var väl omkring 33 valpar anmälda så det blev som vanligt mycket väntande innan det blev vår tur. Akira gick mot Nikki och helt otroligt så uppförde sig Akira mycket bättre än vad hon gjorde i Stenhaga. Domaren fick också lite halvt kika på tänderna. Skulle jag få henne sådär säker med män också skulle det vara ett enormt steg i rätt riktning. Akira fick rött band och Nikki blått, sen kom inte Akira längre men Nikki kom på andra plats av dem som fått blått band. :)

Under själva väntandet hade Akira übertråkigt. Hon gnällde och skällde och pep. Hon brukar tröttna efter ett tag men nu var hon i topform på att ha oljud. SUCK!

Jag antar att det inte blir någon Match Show nu på ett tag. P.g.a. den enorma "valp-boomen" som är nu så måste man vänta lite väl länge för att det ska va värt det.


Nu på Lördag ska vi på en riktig utställning i Seinäjoki!! Hjälp om jag inte kommer att vara nervös före vi ska upp i ringen. =|

Hallå igen!

Jag har inte hunnit skriva på ett tag. Dessutom tror jag att ni, intresseklubben, redan känner till det jag tänker skriva här. Men jag tänker nu iallafall berätta det viktigaste.

I torsdags var jag på brukslydnadsträning igen. Vi började med en liten introduktion i uppletande som gick till såhär:

1. Man gick längs en skogsväg med hunden kopplad
2. Visade hunden att man tappade en leksak
3. Gick tillbaka till "början"
4. Skickade iväg hunden efter leksaken, som skulle komma tillbaka med den till ägaren.

Akira hade lite problem att hitta leksaken när jag hade skickat iväg henne. Det var ett litet "picatchu-kramdjur", som vi hade lånat av Tuula (kursledaren). Men efter en stund hittade hon den, tog den i munnen och återvände till mig. Jag har tränat just det där att hon ska hämta något och lämna av det i handen på mig ganska mycket på sistone, och jag antar att det var därför det gick så bra också. :) (På en skogspromenad häromdagen prövade jag också att ta en pinne som jag gick in med en bit i skogen och hade Akira att hämta. Hon tog rätt pinne av alla de andra som låg i närheten. En liten början på vittringsapporteringen som förekommer i lydnadstävlingarna sen.)
Under själva brukslydnadsträningen sen var hon jättetaggad. Jätteroligt att se att hon kan vara så ibland. Bra gick det, t.o.m. läggande under gång råkade gå väldigt bra en gång. ;)

Igår, lördag, var vi till Jessica och lade ett spår på en åker som fanns i närheten. Akira slarvade lite och hade lite väl brottom. Jag borde verkligen börja lära in spårapporterna så jag kan lägga ut dem i spåret sen så hon saktar ner farten lite.
Vi testade också lite markeringsträning med både Molly och Akira. Jag hade tyvärr glömt lösrullen vi tränat med hemma så Akira var väl lite fundersam när det plötsligt var en ny. Förhållandevis tyckte jag ändå att det gick bra för att vara första gången.

Idag har vi varit på Match-Show i Vasa vid Stenhaga. Det var i parkeringsgrottan vid Citymarket. Akira fick nummer 26 av 45 (?) deltagare i valpklassen. Akira var helt lugn under tiden vi väntade, fast det sprang hundar förbi henne hela tiden. Sen när vi gick i ringen betedde hon sig också över förväntan, inget hoppande eller flamsade överhuvudtaget. :) Lite osäker inför domaren var hon tyvärr. Domaren tyckte det var viktigt att hunden inte alls visade någon osäkerhet märktes det. Dessutom trodde hon att Akira var "sekarotu", dvs en blandras. När jag upplyste henne om att det var en valkoinenpaimenkoira verkade hon inte ens ha hört att det fanns någon sån?! Lite irriterande faktist, som domare bör man väl nog känna till de raser som man skall bedöma? Men eftersom vem som helst får vara domare på match shower ska man väl inte bli förvånad om någon inte kan sin sak fullständigt. För Akira var det en bra upplevelse. Vi fick ingen placering men det gör inget, vi tar nya tag igen den 13 oktober i Kvevlax. :)

Nu orkar jag inte skriva mer, tror jag fått med det viktigaste.

Take care now, bye bye then! :)

Igårkväll har Akira och jag varit på vårt första träningstillfälle här i Vasa. Det hölls av Vasa Hundklubb och hon som höll kursen kunde både svenska och finska, vilket var jättebra. ;) Det var svårt att hitta dit så det var tur att jag tidigare på dagen hade kört runt och letat upp stället. Ett stort stall med massa hästar var där precis bredvid.

När vi kom dit skällde Akira en del, men hon uppförde sig exemplariskt när hon väl lugnat ner sig. En stor fet labradorhane var ca 2 meter ifrån henne och gjorde utfall hela tiden och skällde helt hysteriskt, då satt Akira bekvämt och tittade på allt annat förutom labradoren... :)

På plats var jättemånga hundar. Det var åtminstone 30-40 hundar om inte ännu fler. Det var två grupper - en med småhundarna och en med de lite större. Först så sprang vi allihopa runt i en stor cirkel. Sen började "domaren", hon som höll kursen, att gå igom hundarna en och en. När hon kom till Akira tillät Akira henne att klappa och röra henne helt bra, men hon drog sig alltid undan när hon försökte kolla tänderna. När "domaren" gått igenom alla blev det igen 2 kvarv runt plan i trav. Sen gick hon igenom alla hundarna igen och hade oss också att springa vissa mönster med hundarna. Denna gång tillät Akira att hon tittade på tänderna och hon kunda också känna överallt utan några som helst problem.
Akira stod också stilla i rätt position mycket bättre än vad hon gjort tidigare.



Förutom denna träning har vi också tränat lite i Närpes över helgen med Ida och Jessica. Vi har börjar träna lydnadsmomentet "rutan" m.hj.a. target och vi har ännu inte kommit så mycket längre än att lära in just target.
Hunden ska alltså ställa sig på denna target för att få belöning och så småningom flyttar vi ut targeten till rutan som är utmärka av 4 st koner. Tillslut ska hunden kunna springa till rutan utan att targeten är där.

På samma gång filmade vi lite och tog några bilder. Här är några av dem: