Besök på valpkurs
Mitt på dagen ringer Ida på dörren och är upprörd på att jag haft telefonen avstängd. Så då åkte Akira och jag med Ida till villan i Pjelax och plaskade lite med hundarna. Akira hade fått tillbaka all energi och sprang och hoppade och busade som vanligt igen. När vi kom hem åt hon igen upp allt då vi hade blött ner det.
Klockan 18 ikväll brummade Akira och jag iväg på valpkurs. Det var meningen att vi bara skulle dit och titta och socialisera lite med de andra hundarna på kursen. Alltså inte delta utan hållas på lååångt avstånd så inte Akira störde kursdeltagarna om hon skällde, för hon brukar nämligen göra det.
När vi kom dit var jag beredd på ett skallutbrott i höga decibel. Men Akira var så tyst och duktig att jag nästan kom av mig och visste inte vad vi skulle träna då hon betedde sig så exemplariskt. :) Jessica som ledde kursen sa att om vi ville fick vi gärna komma med i själva gruppen, vilket vi gjorde. Vi tränade en massa olika saker bl.a. att kunna gå förbi de andras hundar utan problem, sitt, ligg, passivitet, fot och allt möjligt. Hon var så duktig på kursen att jag nästan.. hmm.. ja jag vet inte vad. Hon var åtminstone lika bra som de andra på kursen, och då var de hundarna mycket äldre. Oj vad stolt jag är över Akira. Hon är så liten men ändå så duktig. :)
Mys, Bad och Examensdag
Idag har Daniel blivit färdig ungdomsledare så vi firade hans examensdag ikväll. Daniels och mina föräldrar samt Philip och Jenny kom på besök. Akira fick flitigt träna sig att umgås med folket och jag antar att det gav resultat eftersom hon senare under dagen i princip hoppade upp i famnen på en ganska främmande människa.
På kvällen kom Ida och Heidi hit med sina hundar. Idas Molly hade ju Akira vant sig med från tidigare men Heidis Dansk-Svenska Gårdshund Viggo på 11 veckor var en helt ny bekantskap. Akira skällde och ville så gärna fram och nosa HELA TIDEN på den lilla stackaren. Viggo såg ut lite som en liten korthårig Chihuahua. SÅÅ SÖÖT! :D
Bilder från dessa två dagar:
Stackars lilla våta Akira
"Det är detta dom kallar världens undergång, DET MÅSTE DET VARA!"
Men riktigt hemskt var det inte, fick ju bita på mattes näsa efteråt iallafall.
Eftertraktad avskälpningsplats i Närpes?
Lite allt möjligt
Idag har vi också tränat Akira att vara ensam väldigt mycket. Kanske t.o.m. för mycket eftersom hon blev väldigt ledsen när vi lämnade henne ensam en gång till ikväll. Hon tror antagligen att vi glömmer henne kvar alla gånger, stackaren. :(
Igår kväll var vi till sommarstugan i Pjelax igen och denna gång vågade Akira doppa tassarna lite. Hon förstod säkert inte heller varför vi kastade ut hennes pinnar i vattnet hela tiden så hon måste plocka upp dem. Prinsessan kunde ju få vatten i nosen!!!
Här är några bilder från igår vid stranden:
Duktig flicka lyfter stora stockar upp från det iskalla, djupa och stormiga havet.
Flygande... fiskmås?
Och så får vi inte glömma att putsa nosen.
Oroa dig inte pinnen, jag kommer!
Vatten i nosen?
Akira 12 veckor - vaccinerad
Idag var Akira på sin 12 veckors vaccination och allting gick jättebra. Efteråt lekte hon med Daniels pappa så hon blev riktigt trött. När Akira väl kommer igång kan hon busa på i evigheter. :)
Anna har varit hundvakt två gånger denna vecka och även det gick bra. Akira har blivit tokförtjust i Anna så hon bara måste hoppa och bita och slicka Anna när hon kommer.
Utöver det vanliga har vi också tränat lite med Idas rottweiler Molly. Första gången skällde Akira ganska mycket och försökte nästan hela tiden att slippa fram till Molly och hälsa. Men redan andra gången började detta gå hur bra som helst och Akira gick jättebra bredvid Molly. Dom har ännu inte fått hälsa på varandra men jag tror att det är bra för dem båda två.
Någonting mer speciellt kommer jag inte på just nu, men här är några nya bilder igen :)
Men mormor, vilka stora öron du har!?
Vaddå? Jag har inte rivit sönder någon leksak.
Akira tycker om att sova på ställen där hon egentligen inte ryms, men dit ska hon iallafall.
Fluga på nosen?
Prinsessan solar sig lite.
MUST... PUSH... THE CAMERA!
Två dödade idag av Akira
När jag kom hem berättade Daniel att Akira hade bitit bort en bit av en leksaksnalles huvud, dragit ut hjärnsubstans och smakat lite på den. Hon hade också busat med en liten skalbagge och hade i lekens hetta tagit livet av den. Skalbaggen ligger fortfarande kvar vid balkongdörren om någon vill smaka lite.
Imorgon kommer min kompis Anna att vara hundvakt en stund under dagen. Får se hur det går, men förhoppningsvis går det bra. :)
Eftersom jag börjat arbeta så kanske jag inte har lika mycket tid till att sitta här och skriva blogg, men jag skall försöka att inte ha för långa uppehåll.
Om ni vill kan ni titta in på min nya hemsida som är ihopkopplad med den här bloggen:
http://www.freewebs.com/akirathedog/index.htm
Träffade liten, mellan och stor hund
Akira förstod inte att hon skulle ha behövt spara på sina krafter eftersom vi sedan begav oss av till Lappfjärd för att gratulera Daniels mamma och farmor. Hos Daniels farmor var vi ganska länge eftersom hon bjöd på mat och glass. Akira uppförde sig förhållandevis bra. Hon drog en duk i golvet, sprang iväg med en socka samt tuggade på lite blommor.
När vi hade ätit oss nöjda och feta återvände vi hem till Daniels föräldrars hus. På vägen gick en Berner Sennen vid namn Bamse och vi bestämde oss för att gå och hälsa. Akira var jätteduktig och hälsade snällt på den stora.
Väl hemma igen halv 5 tiden kom en kändis gående på vägen. Nämnligen en av de pudlar som Akira hade träffat i Öjskogsparken för någon dag sedan. Pudeln hette Anton och var 3 år. Även nu hälsade Akira fint på pudeln utan större svårigheter.
Senare på kvällen när vi var ut på en liten kissrunda kommer en pojke med en liten gulvit och långhårig Chihuahua som Akira gick fram till och nosade på helt själv.
Från och med nu blir det inga nya hundmöten förrän Akira är vaccinerad. Jag vet att det är lite riskabelt att träffa okända hundar så här men det finns personer som är ännu mer oförsiktiga.
Bilder från igår tagna vid Böle elljusspår:
Here I come!
Har jag något på tungan?
Värme, Barn och Gröna Skogar
Idag har det varit ganska varmt så Akira var inte så glad när hon blev tvungen att sitta i bilen medans jag var in och handlade lite. Skulle jag kunna tala hundspråk skulle jag ha berättat att hon har det bra som har vit päls, värre är det för den med brun eller svart. Men som Akira såg det så var det mest synd om henne i hela världen. :)
Halv två tiden var jag och Akira ut och tittade på folk i Näsby. När vi gick förbi "K-Hallin" kom en gubbe skuffandes på 10-15 matvagnar som JAG tyckte hade högt ljud, men Akira brydde sig inte alls. Först när gubben med kärrorna ville hälsa på Akira var det plötsligt mycket farligare.
Idag hade vi också besök av mina kusiner från min pappas sida och deras föräldrar. Det var bra för Akira att hon fick se barn i sitt eget hem, eftersom hon har varit väldigt reserverad mot dem utomhus.
Genast efter att dom hade åkt for vi till Öjskogsparken där vi träffade två svarta pudlar +ägare. De var båda hanar och var väldigt intresserade av Akira. Först var hon aningen förskräckt när det kom två lösa svarta monster springande, men efter en stunds nosande blev hon t.o.m. lite ledsen när de gick vidare.
När vi var på väg tillbaka till bilen ringer Daniel och säger att vi har fått besök igen, mina föräldrar den här gången. Vi åkte genast hem och Akira hann inte hälsa på dem ordentligt heller innan hon hade somnat på golvet. Mycket ståhej för en liten valp blev det. Dessutom skulle det dammsugas lite när de hade gått, eftersom det hade lämnat på hälft när de hade kommit. No rest for the little ones.
Sen när allt oljud hade tystnat och alla hade åkt hem somnade Akira bums. Hon har fortfarande inte vaknat och har snart sovit i 2 timmar.
Här är några kort från idag i Öjskogsparken:
Akira kan också det där med söta blickar.
Liten Akira blir större
Så fr.o.m. då så har vi flyttat fram kissrundan till kl 6 och hittills har det gått bra.
Akira har börjat bli duktig på att hålla sig inomhus överlag. Det är några dagar sen nu som hon kissade inomhus senast. Hon växer också så det knakar och man kan nästan inbilla sig förändringarna från dag till dag. :)
Igår var vi till ett ställe i skogen och gick längs en grusväg. Då såg Akira en hare för första gången och hon blev väldigt intresserad och sprang och nosade efter den. Vi slapp ganska nära den många gånger eftersom den sprang längs vägen som vi gick på.
Idag var hon med till bilbesiktningen och satt så tyst och snällt och väntade medans de höll på med bilen. Hon har börjat känna igen min bil och kastade långa blickar efter gubbarna som hissade upp den i taket.
Det var allt för idag. Snart kommer jag att ladda upp några nya bilder också nu när jag äntligen fått kameran laddad.
Socialisering
Efteråt åkte vi in till Näsby och Akira fick sitta ensam i bilen några minuter medan jag var in och handlade. Sen tog vi en promenad och tittade på lite folk. Hon börjar bli riktigt lugn nu när folk bara går förbi, men när dom vill hälsa är det inte lika roligt längre tycker Akira.
Nu kommer jag inte på något mer att skriva men här har ni iallafall ett roligt filklipp med rallyföraren Marcus Grönholm och hans kartläsare Timo Rautiainen. Haha :D
http://www.youtube.com/watch?v=wqQhQSbe6fw
Försenade uppdateringar
I Fredags var Akria extra omöjlig. Hon skulle äta blomjord hemma hos mina föräldrar, bita i våra skor och prövade på precis allt som hon inte får göra. Akira som tror att världen snurrar runt henne blev väldigt upprörd när vi hindrade henne från allt hon inte fick göra så hon skällde, pep och gnällde. The princess of princesses som hennes egetliga namn står för lever hon verkligen upp till.
Man kan ju tro att hon kanske inte hade fått springa av sig all sin energi? Men icke. På dagen hade vi varit till öjskogsparken igen och gått en ganska, för Akira, lång sträcka. Därifrån tog vi igen några nya bilder som ni ser längst ner.
Igår, lördag, regnade det nästan hela dagen och fina damen fick finna sig i att få fötterna duschade två gånger och torkade med handuk ännu fler gånger. Vi trotsade vädret och begav oss även då till öjskogsparken. När vi kom dit kom en svart pudel + ägare som Akira tyckte var aningen läskig.
På kvällen var vi också och hälsade på bo-med-julgran-mannen som eventuellt blir utsatt för Akira, förstöraren, under nån veckas tid.
Just nu ligger Akira här bredvid och OBS OBS SOVER! Fortsätt så, tycker jag.
Är hon inte en bra fotomodell?
Så vit och så fin.
Liten hund på stor sten.
En spännande dag för oss båda
Jag tog några kort också därifrån som ni ser här längre ner.
Idag gick däremot inte allt lika bra som igår. När vi skulle åka iväg på en lite längre promenad gick vi ut till bilen och... SHIT MAJ-BRITT, jag hade glömt nycklarna inne. Klockan var runt tre och alla jag skulle ha kunnat gått hem till i vanliga fall var antingen i jobb eller inte hemma. Jag hade inte heller tagit med mig mobiltelefonen eller plånboken. Jag hade ingenting alltså. :( Jag visste inte ens vad klockan var eftersom armbandsklockan som jag ALLTID har på mig hade jag också glömt inomhus. JEIJ!
Frågan var om jag skulle låna nåns telefon och ringa till Daniel som jag inte ens minns numret till? Skulle han då kunna komma hem och släppa in mig? Nej, det skulle han inte. Skulle jag lifta till gottböle? För att sen komma in i huset där mina föräldrar bor? Neeej, det är emot min heder att lifta. Sånt gör man bara inte. Kanske möjligtvis skulle det gå nån buss till gottböle just nu? Även om jag inte hade någon aning om vad klockan var, gick jag till bussstation å fråga en busschaufför om han visste vad klockan var och om det gick någon buss till gottböle snart. Man skall icke förglömma att jag bar och släpade på en liten vit valp som ville nosa runt å springa å HOPPA Å BITA Å... ja, ni förstår.
Jag hade tur i oturen och inom 5 minuter skulle en buss komma som gick till kristinesstad. Vi tog bussen och Akira satt så snällt bredvid mig och tittade på folk som klev av och på bussen. När vi själva hade klivit av blev jag och valpen tvungna att gå en bra bit innan vi var hemma, eftersom bussen inte körde upp igenom byn. Hon var jätteduktig och gick snällt förbi alla gårdar med skällande hundar vi har här i gottböle. Den sista biten bar jag henne eftersom jag tyckte att hon började se trött ut.
Nu ligger hon här bredvid mig i gottböle (vi hittade faktist nyckeln och kom in), och snart kommer även Daniel och hämtar oss.
En lite spännande dag för både mig och Akira. Man kan ju hoppas att jag lär mig något av detta och börjar kontrollera oftare att jag faktist har med mig nycklarna när jag går ut.
Tuggar på träbit
Spanar över stockar och stenar
The Flying Pringlesburk of Doom
Här kommer jaaaaaaag!
Lilla Akira har kommit hem
Jag har ett tag nu försökt lära mig att göra en riktig hemsida med dreamweaver eller frontpage. Men antagligen är jag för dum för det. Därför satsar jag på denna, lite enklare lösningen, att göra en tråkig blogg åt folket. Egentligen är det mer åt mig själv än folket, men det spelar inte så stor roll. Vi låtsas att jag kämpar enbart för eder mina vänner.
Som ni säkert ser så heter denna blogg vitherdehund och det är just det den kommer att handla om, för jag har nämligen blivit med valp. En liten terminator vid namn Akira. Hon heter Waroggi Jahanara på pappret och är just nu 9 veckor och 6 dagar.
Jag drar en kort resumé om vad vi gjort de senaste dagarna för att detta inte skall bli så jättelångt och jättetråkigt.
Vi åkte och hämtade henne till Kisko fredagen den 27 april. På vägen hem skötte hon sig exemplariskt. Ingen hemlängtan, uträttade inga behov i bilen, hon sov nästan hela vägen hem och blev inte alls åksjuk. När vi kom hem var hon trött efter den långa bilfärden så hon sov också jättebra hela natten. Inget gnällande eller pipande alls.
På lördag tog vi det bara lugnt så hon fick vänja sig vid att bo med oss. Men genast dagen efter åkte vi till sommarstugan i Pjelax och hon fick smaka på havsvatten, jord, vass, myror... jo, hon smakar på allt. =|
Jag tror bestämt att hennes favorit är lerklimpar av alla de slag och formationer.
Nu de senaste dagarna har hon träffat en jätteläskig stor sak vid namn Molly the Rottweiler samt en liten men gammal cocker spaniel vid namn Cherry som inte aaaalls ville leka. Finns inga roliga hundar i Närpes tydligen. :(
Vi har också varit till den där sandgrops vägen i pjelax som finns mittemot mangs center, varit ut och tittat i Näsby på alla bilar och människor och tagit snart 100 kiss å bajsrundor.
Träningsmässigt har hon börjar förstå sitt-kommando och snart även ligg. Vi har också försökt vänja henne vid badkaret eftersom det säkert kommer att bli mycket tid för henne där pga den vita pälsen. Skall också försöka börja med ensamhetsträning i väldigt korta stunder.
Senare idag blir det en tur till öjskogsparken.
Hmm, nu blev det här ändå jättelångt och jättetråkigt men jag skall bättra mig till nästa gång. =)
Sover i bilen
Hos Uppfödaren
Är jag inte duktig?
Här kommer jaaag!
Sover lite efter maten
Ge mig godis!
Träna sitta i badkar
.
Är jag inte söt?
Jag tuggar öra. *tuggtugg*
