vitherdehund

Jag fick nyss panik och trodde att jag har anmält mig till en utställning och ett lydnadsprov som ska hållas samma dag... Men så var det inte riktigt. Det skiljer bara på en dag!

Vi ska alltså på utställning lördagen den 26 juli till Björneborg  och dömas av Francisco Salvador Janeiro från Portugal. Det kommer att bli spännande, med tanke på vårt förra utställningsresultat i Vasa. Ännu denna gång deltar vi i juniorklassen, men sen följande utställningar måste vi delta i unghundsklassen.

Sen ska vi också på lydnadsprov fredagen den 25 juli i Vasa med Allan Aula som domare. Jag sade ju att Akira skulle klara platsliggningen denna gång, men det blir väl inte bättre av att inte träna? Jag har tränat precis allt annat förutom just platsliggningen. Det är så typiskt mig. Nu ska jag se till att det blir ändring på den saken.

HD och AD (höft- och armbågsröntgen) ska vi på 8 juli.


Det är mycket på gång nu! :)

På sistone har Akira fått träffa några barn. I alla fall en i den åldern så att Akira anser att hon måste se upp för honom. I början märtes det att hon var lite rädd men ganska snabbt vågade hon sig nära och nosa och han fick klappa om henne medans hon slickade honom på händerna. Jag är så glad att Akira fick träffa en snäll och lugn liten pojke som inte kom emot henne springade och skrikandes. Sen var samma barn hem till oss någon dag senare och allt gick jättebra. Jättebra träning för lilla Kiren. :)

I lydnadsträningen har jag märkt att jag borde börja kräva mer av Akira. Man märker verkligen att hon har börjat klara av de korta fritt följ sträckorna vi brukar ta. Svängarna börjar bli fina och snart har vi också koll på helt om svängen. Jag borde behärska mig och inte belöna alltför ofta utan jag måste lära mig förlänga sträckorna vi tar i bl.a. fritt följ innan hon får sin belöning. Det är så svårt, för det känns verkligen i hela kroppen att nu vill jag ge belöning för den vänstersvängen eller det sättandet. Jag vet att vi kan förbättra uthåligheten hur enkelt som helst bara JAG ska kunna hålla tillbaks med belöningarna lite längre, men det är så svårt.

Vi har också börjat träna lite sitt under gång under bakåtmarsh och det funkar bättre än väntat. Stå under gång har blivit riktigt vacker också tycker jag. Hon riktigt anstränger sig för att stanna precis på kommandot. Hon har blivit ett riktigt träningsfreak min lilla dam. Ingångar med apport i munnen tränade vi också förra gången. Det r roligt att börja träna mer nya moment nu när nybörjarklassens moment börjar bli bra.

Sen har vi också simmat en hel del och även varit ut i båt och fiskat lite. :)

Nu är det längesen jag skrivit något i bloggen. Anledningen till det är att vår förening har haft en klickerträningshelg med instruktörerna Thomas Stokke och Anna Larsson. Allt gick jättebra och alla verkade nöjda med kursen. Jag tyckte förläsningen var mest intressant som hölls på fredag kväll och åtminstone jag blev jättemotiverad att träna vidare på våra lydnadsmoment.

Jag har också äntligen blivit frisk från min två veckors förkylning så jag är så glad att jag kan gå ut på promenad med Akira utan att behöva hosta och snyta mig varannan meter.

Jag ska skriva mer efter helgen. Nu ska vi ner till sommatstugan och grilla lite.


Här är lite nya bilder:

Nu har vi kommit hem från vår första lydnadstävling i Vörå. Jag är jättenöjd med Akiras och mina prestationer. :) Det jag är mest nöjd med är att Akira klarade tillgängligheten och fich en 10:a! Jag blev så glad att jag bara skulle ha kunnat springa flera varv runt plan av glädje. Nu har jag fått självförtoendet tillbaka för det momentet och förhoppningsvis smittar det av sig på Akira till framtida lydnadstävlingar. Sjukt bra! :)

Sen kom platsliggningen. Jag hade inte riktigt lugnat ner mig efter tillgängligheten och jag stod bara och utstrålade glädje. Det gjorde Akira säkert lite osäker och när lite över halva tiden hade gått så stiger hon upp och kommer springandes emot mig. Det var ju lite synd, men jag tog det inte alls så hårt eftersom tillgängligheten ändå hade gått så bra.

Nästa moment var ju linförigheten och fritt följ. Jämfört med lydnadsprovet i Kauhajoki så var dessa moment mycket längre nu än då. Det var åtminstone 3 gånger längre nu, om inte 4. Dessutom var vädret inte alls på de tävlandes sida med tanke på dessa moment. Det var 28 grader som varmast så om hundarna inte låg ner och flåsade, så drack dom. Men momenten gick ändå helt klart över förväntan fastän matte var halvsjuk och bara kraxade fram kommandoorden.

Här är då mina och Akiras resultat från tävlingen:

1. Tillgänglighet 10
2. Platsliggande 0
3. Linförighet 9
4. Fritt följ 8
5. Ligg under gång 8,5 (lite långsamt läggande)
6. Inkallning 10
7. Stå under gång 10
8. Hopp över hinder 10
9. Helhetsintryck 7 (enl. domaren skulle Akira ha behövt vara mer med i början på fritt följ o liknande)


Totalt med alla koefficienter blev det: 154 poäng.
Domaren hette Veijo Kinnunen.


Vi fick alltså andra pris och kom 5:e av de 9 deltagarna i nybörjarklassen.

Skulle vi dessutom ha klarat platsliggningen och fått 10 skulle vi ha varit uppe i 184 poäng och fått första pris. Men det satsar vi på tills nästa gång. Då SKA vi klara platsliggningen fastän ett jetplan kraschar bredvid oss, haha. :)

Imorgon är det meningen att vi ska på lydnadsprov till Vörå. Då är det meningen att vi ska vara laddade till 100% och ha alla moment ganska bra på klart. Nu är det så att jag har varit sjuk sen lördagsmorgonen och vi har inte tränat alls på åtminstone en vecka. Idag har jag varit i jobb och i bästa fall blir det istället för en promenad, ett litet träningspass ikväll.  Imorgon sägs dessutom bli varmaste dagen hittills i år, så om inte hundarna blir varma och slöa på vägen till Vörå så lär dom ju åtminstone bli det på plats sen.

Akira har förberett sig utseendemässigt för provet imorgon då hon har gjort sig fin med läppstift och... vad ska man kalla det, nagellack? Skämt åsido var hon med Kent idag till sommarstugan och målade båten. Egentligen var det Kent som målade båten, Akira stal pinnen som han hade rört runt i burken med istället. Då var det kört, Akira hade hittat den bästa pinnen i hela sitt liv och skulle inte under några som helst omständigheter ge ifrån sig pinnen. Det tog ett tag innan Kent fick tillbaka pinnen av Akira och vid det laget var Akira både fläckig, ful och förvirrad. Det värsta är att det inte går bort och det ni ser på bilderna här nere är inte allt.